Snart är det dags

En bild på en kyckling som kämpar sig mot födsel får symbolisera mina känslor inför varje ny hösttermin (filosofiskt inlägg på gång).

Under sommaren kommer läraren ner i varv (förhoppningsvis) och efter ett tag har den samme landat så pass mycket att hen kan börja tänka igen. Vi läser på inom vårt yrke, vi samlar idéer och försöker tänka kreativt kring olika elever och kommande situationer. Vi försöker skapa struktur i våra ämnen. Det är ett stort pussel att lägga, och det är inte alltid man vet vem man kommer att arbeta med, vilka elever som ingår i klassen eller ens vilka ämnen man ska undervisa i. Lärarbristen märks på många sätt. Vi har haft tur på vår skola, våra rektorer har lyckats fylla i princip alla platser. Jag undrar hur andra skolor löser sina vakanser, när det inte går att få tag på personal. Det är nog lätt att tappa modet. Så, lite ostadiga kycklingben är det alltid när man kommer tillbaka till jobbet efter sommaren. Ostadiga ben, nyvakna ögon och en iver att ta sig an vad som komma vill. Kanske också en viss osäkerhet kring hur i all världen det här ska gå.

På något vis löser sig alltid pusslet. Vi får det att fungera. Och än är det långt till påska.

Bildkälla: pixabay.com

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nytt år!

Julledigheten var skön och väl behövd. Nu har jag laddat upp inför kommande termin och bara jobbat liiiite extra under ledigheten. Jag tillägger gärna här (eftersom jag också är fackligt ombud och känner ett visst ansvar i frågan) att jag jobbat under ledig tid för att jag vill, och inte för att jag känt mig tvungen. Jag har inte några problem med att sluta jobba, planera, kopiera och så vidare när min arbetstid är slut, men när jag VILL jobba, då gör jag det ändå. Det här planerandet är ju något av det roligaste med jobbet. Det tar aldrig slut och det blir ändå inte som man har tänkt sig det (stryka, lägga till, ändra, stryka igen... Inte ett dugg ovanligt), men jag gillar hur det kör igång hjärnan. Jag har lagt en hel del timmar nu på att planera vårt arbete med medeltiden. Dels var det viktigt för mig att få fram en tydlig lärandematris, dels gillar jag inte läroboken vi har på vår skola. Rörig och för lite information för att man på ett enkelt sätt ska kunna begripa olika hände

Läs mer

Forskningsbaserad undervisning

På helgerna försöker jag hinna med att "plugga på" lite extra. Ofta börjar jag med en tanke (som idag: "hur ska jag vinkla undervisningen i beskrivande rapport imorgon?") och slutar någon helt annanstans. För det mesta lyckas jag få svar på ursprungsfrågan på vägen, vilket jag hoppas mina elever är ytterst tacksamma för. He he he. Idag fastnade jag i det här med att undervisa på vetenskaplig grund. SÅ viktigt och SÅ intressant. Ändå är jag för dålig på att lägga siffror och namn på minnet. Alltså, häng med här nu. Jag vet att formativ bedömning ger goda resultat för eleverna och därför arbetar jag med formativ bedömning. Men hur vet jag det då? Ja, jag har ju läst en rapport om det. Någon gång. Och så har vi pratat om det på jobbet väldigt mycket. Och jag har ju sett föreläsningar om det också. Fast vem som egentligen fått fram riktiga, vetenskapliga resultat på att formativ bedömning är ett positivt arbetssätt, det har jag tappat på vägen (Dylan William? Hattie

Läs mer

Låt språket bära

Tillsammans med föreläsningar och filmer från Youtube och UR.se, är det den här boken som ska ligga till grund för mina försök med genrepedagogik i höst. Jag tror att modellen passar mina elever mycket bra, men den ställer stora krav på mig som lärare. Dels är det mycket jag behöver lära mig, dels behöver jag tänka nytt kring språkets strukturer. Funktionell grammatik, ska det verkligen vara nödvändigt, det? Ja, ju mer jag läser, desto mer förstår jag att det underlättar och att det är vettigt. Men, det utmanar att förändra och gå ifrån det gamla, invanda. Tankar som "de måste väl ändå lära sig ordklasserna! Eller..?" Och "vad ska lärarna på högstadiet säga sedan, när eleverna pratar 'temaplats' och 'nominalgrupper' men inte vet vad predikat är?" Ja, jag landar hela tiden i att våra elever BEHÖVER detta, att bli undervisade i olika texttypers uppbyggnad. Britt Johansson säger i en föreläsning att barn som läser flytande och mycket, de har redan e

Läs mer

Skolnörd

Leta i den här bloggen