Skolnörd

En hösttermin är till ända. En litet gråtmild fröken fick ta emot varma kramar och julhälsningar idag. Så värdefulla de är, våra elever! Och jag tänker på det system de är placerade i. Ett obligatoriskt system för att trygga samhällets framtid och individens trygghet och självständighet. Men, vad gör systemet med eleverna egentligen? Detta formande i grupp, vad kostar det? I värsta fall kanske det är som Sir Ken Robinson säger i sin föreläsning, att vi tar ifrån barnen deras kreativitet? I ett samhälle som är snabbt föränderligt behövs entreprenörskap, flexibilitet och just kreativitet. Hur hjälper vi eleverna med det på bästa sätt? Genom att ha ett tillåtande klimat i klassrummet? Genom at uppmuntra eleverna att våga prova? Att våga göra fel? Genom att arbeta med entreprenöriellt lärande? Är digitaliseringen i skolan ett led i det här? Eller, rättare sagt, ett verktyg? Ja, det bor många frågor i den här julmosiga hjärnan, men titta gärna på Robinsons föreläsning, den är riktigt trä

På helgerna försöker jag hinna med att "plugga på" lite extra. Ofta börjar jag med en tanke (som idag: "hur ska jag vinkla undervisningen i beskrivande rapport imorgon?") och slutar någon helt annanstans. För det mesta lyckas jag få svar på ursprungsfrågan på vägen,  vilket jag hoppas mina elever är ytterst tacksamma för. He he he. Idag fastnade jag i det här med att undervisa på vetenskaplig grund. SÅ viktigt och SÅ intressant. Ändå är jag för dålig på att lägga siffror och namn på minnet. Alltså, häng med här nu. Jag vet  att formativ bedömning ger goda resultat för eleverna och därför arbetar jag med formativ bedömning. Men hur vet jag det då? Ja, jag har ju läst en rapport om det. Någon gång. Och så har vi pratat om det på jobbet väldigt mycket. Och jag har ju sett föreläsningar om det också. Fast vem som egentligen fått fram riktiga, vetenskapliga resultat på att formativ bedömning är ett positivt arbetssätt, det har jag tappat på vägen (Dylan William? Hattie