På helgerna försöker jag hinna med att "plugga på" lite extra. Ofta börjar jag med en tanke (som idag: "hur ska jag vinkla undervisningen i beskrivande rapport imorgon?") och slutar någon helt annanstans. För det mesta lyckas jag få svar på ursprungsfrågan på vägen, vilket jag hoppas mina elever är ytterst tacksamma för. He he he.
Idag fastnade jag i det här med att undervisa på vetenskaplig grund. SÅ viktigt och SÅ intressant. Ändå är jag för dålig på att lägga siffror och namn på minnet. Alltså, häng med här nu. Jag vet att formativ bedömning ger goda resultat för eleverna och därför arbetar jag med formativ bedömning. Men hur vet jag det då? Ja, jag har ju läst en rapport om det. Någon gång. Och så har vi pratat om det på jobbet väldigt mycket. Och jag har ju sett föreläsningar om det också. Fast vem som egentligen fått fram riktiga, vetenskapliga resultat på att formativ bedömning är ett positivt arbetssätt, det har jag tappat på vägen (Dylan William? Hattie?). Och hur ser resultaten ut? Vilken skillnad gör egentligen ett formativt arbetssätt jämfört med ett enbart summativt arbetssätt? Det har jag glömt. Eller kanske aldrig riktigt tagit reda på.
Ytterligare en fråga väcktes: Kan det möjligtvis vara så att olika ämnen kräver olika typer av formativ bedömning för att vara effektiv? Eller fungerar samma formativa "verktyg" lika effektivt i alla ämnen? (med formativa verktyg menar jag till exempel "ABCD-frågor", lärandematriser och "exit questions") Det verkar inte rimligt att alla verktyg skulle vara lika effektiva i alla ämnen. Vem kollar upp det här med forskarglasögonen på? Ja, inte tusan vet jag. Men, jag hoppas att någon gör det, för jag tycker inte att lärare bara ska "gå på känn".
Nå, medan jag piskar mig själv på ryggen som en medeltida munk i botgöring, kan jag lika gärna fortsätta. Tydligt är att jag måste bli bättre på att hålla koll på mina siffror och forskare för att kunna förklara och försvara min undervisning. Jag måste dessutom bli bättre på att analysera och utvärdera de förändringar jag gör i min undervisning. Vi utvärderar verksamheten varje termin på vår skola, men jag tycker inte riktigt att det räcker. Jag borde nog ta mig i kragen och se till att utvärdera ett särskilt utvalt område varje vecka. Så har jag jobbat förr, och jag tycker om det. Kanske fungerar elevernas "exit qustion"-svar som ett mätbart instrument? Om jag funderar ut riktigt bra frågeställningar? Ja, så ska jag göra! Frågan till eleverna imorgon (och därmed målet med lektionen) får bli: Vad är viktigt att tänka på när man skriver en beskrivande rapport? Och så undervisar jag med exempeltext, repeterar de språkliga drag vi redan gått igenom och fördjupar oss i det jämförande språket. Om eleverna inte kan svara riktigt på min exit question, så kan jag lätt ändra på någonting i lektionsupplägget, använda samma exit question och se om resultatet då blir bättre.
Här är en bra film från Skolverket som handlar om ovanstående:
Glad andra advent, förresten!
Idag fastnade jag i det här med att undervisa på vetenskaplig grund. SÅ viktigt och SÅ intressant. Ändå är jag för dålig på att lägga siffror och namn på minnet. Alltså, häng med här nu. Jag vet att formativ bedömning ger goda resultat för eleverna och därför arbetar jag med formativ bedömning. Men hur vet jag det då? Ja, jag har ju läst en rapport om det. Någon gång. Och så har vi pratat om det på jobbet väldigt mycket. Och jag har ju sett föreläsningar om det också. Fast vem som egentligen fått fram riktiga, vetenskapliga resultat på att formativ bedömning är ett positivt arbetssätt, det har jag tappat på vägen (Dylan William? Hattie?). Och hur ser resultaten ut? Vilken skillnad gör egentligen ett formativt arbetssätt jämfört med ett enbart summativt arbetssätt? Det har jag glömt. Eller kanske aldrig riktigt tagit reda på.
Ytterligare en fråga väcktes: Kan det möjligtvis vara så att olika ämnen kräver olika typer av formativ bedömning för att vara effektiv? Eller fungerar samma formativa "verktyg" lika effektivt i alla ämnen? (med formativa verktyg menar jag till exempel "ABCD-frågor", lärandematriser och "exit questions") Det verkar inte rimligt att alla verktyg skulle vara lika effektiva i alla ämnen. Vem kollar upp det här med forskarglasögonen på? Ja, inte tusan vet jag. Men, jag hoppas att någon gör det, för jag tycker inte att lärare bara ska "gå på känn".
Nå, medan jag piskar mig själv på ryggen som en medeltida munk i botgöring, kan jag lika gärna fortsätta. Tydligt är att jag måste bli bättre på att hålla koll på mina siffror och forskare för att kunna förklara och försvara min undervisning. Jag måste dessutom bli bättre på att analysera och utvärdera de förändringar jag gör i min undervisning. Vi utvärderar verksamheten varje termin på vår skola, men jag tycker inte riktigt att det räcker. Jag borde nog ta mig i kragen och se till att utvärdera ett särskilt utvalt område varje vecka. Så har jag jobbat förr, och jag tycker om det. Kanske fungerar elevernas "exit qustion"-svar som ett mätbart instrument? Om jag funderar ut riktigt bra frågeställningar? Ja, så ska jag göra! Frågan till eleverna imorgon (och därmed målet med lektionen) får bli: Vad är viktigt att tänka på när man skriver en beskrivande rapport? Och så undervisar jag med exempeltext, repeterar de språkliga drag vi redan gått igenom och fördjupar oss i det jämförande språket. Om eleverna inte kan svara riktigt på min exit question, så kan jag lätt ändra på någonting i lektionsupplägget, använda samma exit question och se om resultatet då blir bättre.
Här är en bra film från Skolverket som handlar om ovanstående:
Glad andra advent, förresten!
Kommentarer
Skicka en kommentar