Kollegialt lärande och fortbildning. Och läroplanen. Det ska det här inlägget handla om.
På min arbetsplats har vi arbetat ganska så länge med formativ bedömning. Det kom sig av John Hatties berömda studie, som mynnade ut i "Visible Learning", eller "Synligt lärande" på svenska. Vi har alltså valt att fokusera på att utveckla vår kompetens att arbeta med formativ bedömning och formativ undervisning tillsammans med våra elever. Ett tag nu har vi arbetat koncentrerat med matriser. De matriser vi jobbat med då har varit "vuxenmatriser", trots att vårt mål varit att göra dem elevvänliga. Vi har provat att låta eleverna vara med och utforma matriserna tillsammans med oss. Vi har försökt hitta tillräckligt mycket elevexemplar av texter och uträkningar och bilder för att kunna konkretisera olika nivåer av visade förmågor så tydligt som möjligt. Och vi har läst läroplanen. Ja, herrejisses, vad vi har läst läroplanen.
Jag blev lite nyfiken på det där; hur mycket tid jag egentligen lagt ner på att försöka förstå och förtydliga läroplanen för mig och för eleverna sedan 2011, då den publicerades. Jag är lite nördig så där, så jag var tvungen att försöka räkna ut på ett ungefär. Beroende lite på hur man räknar, så skulle jag uppskatta att jag lägger ungefär 1,5 timme i veckan i snitt, på att läsa och försöka konkretisera läroplanen. Ni vet, försöka förstå exakt VAD det innebär för eleven att kunna "uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar" i muntlig och skriftlig interaktion (taget ur kunskapskraven för engelska, åk 4-6). Och det är ju inte bara ett ämne man undervisar i. Jag undervisar just nu i sju olika ämnen och jag vill hålla lika god kvalitet i alla sju. 1,5 timme i veckan är nog egentligen ganska lågt räknat. Men, vi slår ut det över hela året, även över sommartid, så blir det mer rättvisande. Alltså. 1,5 timme/vecka x 52 veckor = 78 timmar på ett år. Sedan 2011 har jag då arbetat med att förstå och konkretisera läroplanen i 390 timmar (jag tog bort ett år, för jag har varit föräldraledig också).
390 timmar utan att jag egentligen har blivit så värst mycket klokare. Är det tidseffektivt, det? I Sverige arbetade förra året 99 336 lärare i grundskolan. Om de har lagt ungefär lika mycket tid som jag på att arbeta med att förstå läroplanen, så har Sverige betalat ut lön till lärare i hisnande 38,7 MILJONER timmar, för att vi ska fatta vad det egentligen är eleverna ska kunna när de går ut skolan. Är det riktigt rimligt, det?
På min arbetsplats har vi arbetat ganska så länge med formativ bedömning. Det kom sig av John Hatties berömda studie, som mynnade ut i "Visible Learning", eller "Synligt lärande" på svenska. Vi har alltså valt att fokusera på att utveckla vår kompetens att arbeta med formativ bedömning och formativ undervisning tillsammans med våra elever. Ett tag nu har vi arbetat koncentrerat med matriser. De matriser vi jobbat med då har varit "vuxenmatriser", trots att vårt mål varit att göra dem elevvänliga. Vi har provat att låta eleverna vara med och utforma matriserna tillsammans med oss. Vi har försökt hitta tillräckligt mycket elevexemplar av texter och uträkningar och bilder för att kunna konkretisera olika nivåer av visade förmågor så tydligt som möjligt. Och vi har läst läroplanen. Ja, herrejisses, vad vi har läst läroplanen.
Jag blev lite nyfiken på det där; hur mycket tid jag egentligen lagt ner på att försöka förstå och förtydliga läroplanen för mig och för eleverna sedan 2011, då den publicerades. Jag är lite nördig så där, så jag var tvungen att försöka räkna ut på ett ungefär. Beroende lite på hur man räknar, så skulle jag uppskatta att jag lägger ungefär 1,5 timme i veckan i snitt, på att läsa och försöka konkretisera läroplanen. Ni vet, försöka förstå exakt VAD det innebär för eleven att kunna "uttrycka sig enkelt och begripligt med ord, fraser och meningar" i muntlig och skriftlig interaktion (taget ur kunskapskraven för engelska, åk 4-6). Och det är ju inte bara ett ämne man undervisar i. Jag undervisar just nu i sju olika ämnen och jag vill hålla lika god kvalitet i alla sju. 1,5 timme i veckan är nog egentligen ganska lågt räknat. Men, vi slår ut det över hela året, även över sommartid, så blir det mer rättvisande. Alltså. 1,5 timme/vecka x 52 veckor = 78 timmar på ett år. Sedan 2011 har jag då arbetat med att förstå och konkretisera läroplanen i 390 timmar (jag tog bort ett år, för jag har varit föräldraledig också).
390 timmar utan att jag egentligen har blivit så värst mycket klokare. Är det tidseffektivt, det? I Sverige arbetade förra året 99 336 lärare i grundskolan. Om de har lagt ungefär lika mycket tid som jag på att arbeta med att förstå läroplanen, så har Sverige betalat ut lön till lärare i hisnande 38,7 MILJONER timmar, för att vi ska fatta vad det egentligen är eleverna ska kunna när de går ut skolan. Är det riktigt rimligt, det?
Ett ljus i mörkret verkar vara lärandematriser (Johan Alm). De är faktiskt ett vettigt verktyg för både oss och eleverna. Det jag ändå inte riktigt kan förstå är vitsen med att vi lärare ska lägga all denna tid på att skriva ner något som Skolverket kunde ha ordnat med för länge sedan.
Och att riksdagen nu röstar igenom regeringens förslag att låta de nationella proven i ännu högre grad bestämma betygen, ja det får vi nog ta en annan gång.
Kommentarer
Skicka en kommentar