Världens bästa bonus

Idag var det skarpt läge. Nu har vi jobbat med återgivande genre under rätt så många veckor. Vi har analyserat andras texter, letat mönster, pluggat och lekt med ord, skrivit i helklass och i par. I dag var det dags för eleverna att visa vad de kan en och en.

Jag blir alltid lite nervös när det är dags för mina elever att visa sina kunskaper. Deras resultat visar ju så tydligt om jag har gjort ett bra jobb. Har jag varit tydlig nog? Har jag kollat av under arbetet, så att de verkligen förstått vad jag pratat om och vad vi jobbat med? Har de förstått målen? Och så vill jag ju så förtvivlat gärna att de ska lyckas. Att ingen av dessa fantastiska unga ska behöva få en gråtklump i halsen. Jag vill att de ska vara fulla av lärglädje och självförtroende nog att våga göra fel.

Idag skrev eleverna om en utflykt vi gjorde i tisdags. En återgivande text. Jag gick runt och kikade lite när de skrev. Jag fick gåshud! Vilken jäkla förändring! Långa, långa texter. Adekvat innehåll. Egna reflektioner. Kronologisk ordning på händelserna (!). Inledningar och avslutningar som var alltifrån godtagbara till över förväntan. Alltså, en skolnörd skulle kunna fälla en liten tår för mindre. Skulle man se de här texterna utan att ha klassens bakgrund, skulle de passera som bra texter för en femteklass. Men, med tanke på vilken nivå mina elever skrev på tidigare, är det snudd på sensation. Till och med mina helt nyanlända elever skriver med en röd tråd och några av dem faktiskt på en mycket hög nivå. Jag är salig.

Genrepedagogik FTW.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Nytt år!

Julledigheten var skön och väl behövd. Nu har jag laddat upp inför kommande termin och bara jobbat liiiite extra under ledigheten. Jag tillägger gärna här (eftersom jag också är fackligt ombud och känner ett visst ansvar i frågan) att jag jobbat under ledig tid för att jag vill, och inte för att jag känt mig tvungen. Jag har inte några problem med att sluta jobba, planera, kopiera och så vidare när min arbetstid är slut, men när jag VILL jobba, då gör jag det ändå. Det här planerandet är ju något av det roligaste med jobbet. Det tar aldrig slut och det blir ändå inte som man har tänkt sig det (stryka, lägga till, ändra, stryka igen... Inte ett dugg ovanligt), men jag gillar hur det kör igång hjärnan. Jag har lagt en hel del timmar nu på att planera vårt arbete med medeltiden. Dels var det viktigt för mig att få fram en tydlig lärandematris, dels gillar jag inte läroboken vi har på vår skola. Rörig och för lite information för att man på ett enkelt sätt ska kunna begripa olika hände...

Läs mer

IKT i skolan och att analysera behov

IKT i skolan - mystiskt, magiskt eller vardagligt? Det började med att jag hamnade i "IT-gruppen" på skolan. Gruppen består av mig och en till. Vi är förmodligen invalda mer på grund av att vi verkar vara i lämplig ålder än någonting annat. Hur som helst, så medför förtroendet en viss känsla av ansvar och i mitt fall börjar det växa till ett riktigt intresse. Mitt mantra i detta arbete är: Analysera elevernas behov innan vi sonderar den tekniska terrängen. Med det vill jag påminna mig om att vi aldrig får falla i fällan att använda IT för användandets skull, för om vi gör det kommer vi att irra runt mållösa i det digitala rummet. Mållös undervisning är naturligtvis inte ett alternativ, hur många spännande appar och sidor och spel det än finns att använda. För mig är det utmaningen: att börja smått. Jag tröstar mig med att det åtminstone borde bli meningsfullt. Mina elever behöver motiveras till att bli rejält bokbitna. Jag har en vision av hur de kastar sig över ...

Läs mer

Låt språket bära

Tillsammans med föreläsningar och filmer från Youtube och UR.se, är det den här boken som ska ligga till grund för mina försök med genrepedagogik i höst. Jag tror att modellen passar mina elever mycket bra, men den ställer stora krav på mig som lärare. Dels är det mycket jag behöver lära mig, dels behöver jag tänka nytt kring språkets strukturer. Funktionell grammatik, ska det verkligen vara nödvändigt, det? Ja, ju mer jag läser, desto mer förstår jag att det underlättar och att det är vettigt. Men, det utmanar att förändra och gå ifrån det gamla, invanda. Tankar som "de måste väl ändå lära sig ordklasserna! Eller..?" Och "vad ska lärarna på högstadiet säga sedan, när eleverna pratar 'temaplats' och 'nominalgrupper' men inte vet vad predikat är?" Ja, jag landar hela tiden i att våra elever BEHÖVER detta, att bli undervisade i olika texttypers uppbyggnad. Britt Johansson säger i en föreläsning att barn som läser flytande och mycket, de har redan e...

Läs mer

Skolnörd

Leta i den här bloggen