Att pussla ihop sin undervisning

När det pirrar till i hjärnan och man hittar en sprillans "ny" pusselbit att lägga till sin undervisning...

"Det enda användbara lärandet är det som eleverna kan använda utanför lärandets kontext."
(Dylan Wiliam, Siobhán Leahy, "Handbok i formativ bedömning strategier och praktiska tekniker")

Jag hittade en "skrivmall" på det norska Skrivesenteret (som för övrigt är en alldeles fenomenal källa att ösa ur), som jag har arbetat med tillsammans med mina elever. Den tydliga strukturen och det enkla upplägget hjälper oss att skriva texter med en röd tråd och ALLA elever klarar plötsligt målet. Så tydligt det blir, att det är mitt lärande som brister när mina elever inte når sina mål. Jag hoppas kunna hitta fler sådana här verktyg. Sådana som vi kan använda som ett stöd när vi byter lärandekontext. Jag tror att det är en av de där nycklarna vi hela tiden letar efter.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Ett kreativt arbete

När jag var någonstans i tonåren, så var det väldigt modernt med "New age". Idag känns det konstigt, men då trodde jag och mina vänner på goda krafter i fina stenar och vi misstänkte starkt att vi egentligen var lite magiska på något vis. Även fullständigt vuxna människor i vår omgivning läste böcker om själavandring och indianernas närhet till naturen. På den här tiden gick min mormor och spådde sig några gånger hos en dam i Malmö, om jag minns rätt. Mormor kom hem efter en sådan träff och följande samtal (mellan henne och spådamen) återberättades: (Spådamen) - Det finns en flicka i din närhet... (Mormor) - Är det Angela? (en av hennes väninnors döttrar) - Nej, inte hon. - Är det Märtha? (hennes väninna) - Nej, inte hon heller. - Är det Renée? (NU kom hon att tänka på sin enda dotter) - Nej. - Är det Sabina? (Visst, ja, det fanns ett barnbarn också) - Ja, just det. Hälsa henne att allt kommer att bli bra. Hon kommer arbeta med någonting kreativt och allt kommer att...

Läs mer

Världens bästa bonus

Idag var det skarpt läge. Nu har vi jobbat med återgivande genre under rätt så många veckor. Vi har analyserat andras texter, letat mönster, pluggat och lekt med ord, skrivit i helklass och i par. I dag var det dags för eleverna att visa vad de kan en och en. Jag blir alltid lite nervös när det är dags för mina elever att visa sina kunskaper. Deras resultat visar ju så tydligt om jag har gjort ett bra jobb. Har jag varit tydlig nog? Har jag kollat av under arbetet, så att de verkligen förstått vad jag pratat om och vad vi jobbat med? Har de förstått målen? Och så vill jag ju så förtvivlat gärna att de ska lyckas. Att ingen av dessa fantastiska unga ska behöva få en gråtklump i halsen. Jag vill att de ska vara fulla av lärglädje och självförtroende nog att våga göra fel. Idag skrev eleverna om en utflykt vi gjorde i tisdags. En återgivande text. Jag gick runt och kikade lite när de skrev. Jag fick gåshud! Vilken jäkla förändring! Långa, långa texter. Adekvat innehåll. Egna reflektio...

Läs mer

En hösttermin är till ända. En litet gråtmild fröken fick ta emot varma kramar och julhälsningar idag. Så värdefulla de är, våra elever! Och jag tänker på det system de är placerade i. Ett obligatoriskt system för att trygga samhällets framtid och individens trygghet och självständighet. Men, vad gör systemet med eleverna egentligen? Detta formande i grupp, vad kostar det? I värsta fall kanske det är som Sir Ken Robinson säger i sin föreläsning, att vi tar ifrån barnen deras kreativitet? I ett samhälle som är snabbt föränderligt behövs entreprenörskap, flexibilitet och just kreativitet. Hur hjälper vi eleverna med det på bästa sätt? Genom att ha ett tillåtande klimat i klassrummet? Genom at uppmuntra eleverna att våga prova? Att våga göra fel? Genom att arbeta med entreprenöriellt lärande? Är digitaliseringen i skolan ett led i det här? Eller, rättare sagt, ett verktyg? Ja, det bor många frågor i den här julmosiga hjärnan, men titta gärna på Robinsons föreläsning, den är riktigt trä...

Läs mer

Skolnörd

Leta i den här bloggen